Det händer varje dag i Sveriges kommuner, regioner och myndigheter: en handläggare möter en person som inte talar svenska. Boka tolk? Det tar tid. Ringa en tvåspråkig kollega? Kanske inte tillgänglig. Öppna en app på telefonen? Det går på fem sekunder.
Vi förstår det. Och vi ska inte moralisera. Men vi vill vara tydliga med vad det innebär juridiskt — och vad som krävs av en lösning för att hålla.
Vad lagen faktiskt kräver
Det finns inte ett enda lagrum som reglerar AI-tolkning i offentlig sektor — det finns flera, och de interagerar. En verksamhet som vill använda teknik för språkstöd behöver förhålla sig till åtminstone tre parallella regelverk.
GDPR (EU 2016/679) kräver att all behandling av personuppgifter sker med ett lagligt stöd, att den registrerade har insyn, och — avgörande — att om en extern aktör behandlar uppgifterna å myndighetens vägnar, så krävs ett personuppgiftsbiträdesavtal (PuB-avtal) som reglerar ändamål, instruktionsbundenhet och vad som händer med datan. Utan PuB-avtal är behandlingen olovlig, oavsett teknik.
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) skyddar en lång rad uppgifter i offentlig verksamhet. Socialtjänstens ärenden (26 kap.), hälso- och sjukvårdens patientuppgifter (25 kap.), polis och förundersökning, migrationsärenden (37 kap.) — allt detta är sekretessbelagd information. Att föra in sådana uppgifter i ett system som inte är bundet av sekretesskyldighet på samma sätt innebär ett röjande av uppgifter. Det spelar ingen roll att handläggaren inte hade för avsikt att röja.
Patientdatalagen (PDL) lägger ytterligare krav specifikt för hälso- och sjukvård. Att använda ett konsumentverktyg för att kommunicera om en patients tillstånd, diagnos eller behandling innebär hantering av patientdata utanför godkänd infrastruktur — med eller utan avsikt.
Till dessa lagar adderas EU:s AI-förordning (AI Act, 2024/1689), som träder i kraft gradvis från 2025 och framåt. Den ställer krav på att AI-system som används i känsliga sammanhang är transparenta, dokumenterade, föremål för mänsklig tillsyn och kontinuerligt kvalitetssäkrade. Det är inte ett krav som träffar framtida system — det gäller det ni använder i dag.
Varför generiska översättningsappar inte räcker
Konsumentverktyg för översättning är byggda för privatpersoner — inte för myndighetsutövning. De är snabba, tillgängliga och ofta imponerande tekniskt. Men de är inte designade för att hantera sekretessbelagd information i offentlig förvaltning, och de uppfyller inte de krav som lagen ställer. Det är inte en fråga om teknikens kvalitet — det är en fråga om juridisk infrastruktur.
Problemet är strukturellt: inmatad text skickas till servrar som myndigheten inte kontrollerar, utan PuB-avtal, utan instruktionsbundenhet och utan möjlighet att verifiera vad som sker med datan. IMY:s beslut 2022–2023 mot svenska kommuners Google-integrationer visar att den principiella logiken håller — en konsumenttjänst utan avtal kan inte användas för myndighetens personuppgiftsbehandling, oavsett hur tekniken i övrigt presterar.
Utöver GDPR finns ett rättssäkerhetsproblem som sällan diskuteras: generiska appar loggar ingenting om vad som sades, hur det översattes eller om budskapet förstods. Vid ett överklagande, en JO-anmälan eller en IVO-tillsyn finns inget att redovisa. I ärenden om barn, asyl eller medicinsk behandling — där ett missförstånd kan ha avgörande konsekvenser — är avsaknaden av spårbarhet ett fundamentalt problem oberoende av GDPR.
Vad en juridiskt hållbar lösning faktiskt behöver uppfylla
Det är inte Tolkster som sätter dessa krav — det är lagen. En lösning för AI-stödd kommunikation i offentlig sektor behöver klara av följande, oberoende av vilket system ni väljer.
PuB-avtal på plats
GDPR artikel 28 kräver ett skriftligt avtal som specificerar ändamål, behandlingens art och era instruktioner som personuppgiftsansvarig. Utan detta avtal är behandlingen rättsstridig — oavsett hur säker tekniken i övrigt är.
Databehandling inom EU
Överföring av personuppgifter till ett tredjeland kräver giltig rättslig grund. Om er data behandlas av ett bolag med servrar utanför EU, och ni inte har utrett tredjelandsöverföringen, är det en brist IMY kan agera på.
Kontroll över lagring
Om konversationer sparas — av er leverantör eller i leverantörskedjan — måste ni veta var, hur länge och med vilket syfte. Standardlösningen för känsliga ärenden är att ingenting sparas utan ett aktivt val från er sida.
Spårbarhet
Förvaltningslagen kräver att ni kan redovisa hur ett ärende handlades — inklusive hur kommunikation skedde. I ärenden med rättsliga konsekvenser är ett verktyg som inte loggar något inte ett alternativ.
Människa i beslutskedjan
EU:s AI-förordning kräver att AI-system i känsliga sammanhang inte fattar autonoma beslut. Det måste finnas en människa som förstår, bedömer och kan ifrågasätta AI:ns output — inte bara en som godkänner den.
Löpande kvalitetssäkring
AI är inte statisk. En modell kan göra fel i nya domäner eller dialekter. En ansvarsfull leverantör mäter, verifierar och justerar kontinuerligt — och kommunicerar öppet om begränsningar.
Hur vi har byggt för att möta dessa krav
Vi tecknar PuB-avtal med varje kund, baserat på SKR:s standardmall — den mall kommuner och regioner redan känner igen. All databehandling sker inom EU och vi kräver EU-lagring av våra underleverantörer. Nollretention är standardinställning i Tolksters konfiguration. Vi kräver det av våra underleverantörer och dokumenterar det i PuB-avtalet. Inga kunddata används för att träna modeller — det är ett avtalsvillkor, inte en produktinställning. Tekniska driftloggar separeras strikt från innehållsdata; det som loggas för driftsändamål kan aldrig kopplas till vad som sades i ett samtal. Underleverantörskedjan dokumenteras och tillhandahålls på begäran. Förändringar meddelas i enlighet med PuB-avtalet.
En fråga vi inte undviker: US CLOUD Act. Flera av de AI-komponenter som driver talteknologi globalt ägs av amerikanska bolag. CLOUD Act innebär att ett amerikanskt moderbolag, vid en officiell begäran från amerikanska myndigheter, kan tvingas lämna ut data — även data lagrad i EU. Tolksters nollretention innebär att det i normalfallet inte finns något att lämna ut. Men vi påstår inte att risken är noll. För verksamheter med de allra högsta konfidentialitetskraven — polis, domstol, säkerhetskänslig verksamhet — bör ni ställa frågan om ägarkedjan direkt till oss. Vi kan redovisa vår underleverantörskedja och ägarstruktur. Vi är transparenta om vad vi kan garantera och vad vi inte kan.
AI i kontinuerlig utveckling kräver ett system — inte bara ett verktyg
Det finns en missuppfattning om AI som vi vill nämna: att ett AI-system antingen är "klart" och kan litas på, eller inte. Verkligheten är mer komplex — och det gör att kraven på organisation och process är minst lika viktiga som kraven på teknik.
AI-modeller förbättras kontinuerligt. Det är en styrka. Men det innebär också att en modells beteende kan förändras — i nya domäner, i ovanliga dialekter, i sammanhang med hög emotionell komplexitet. Det är därför vi arbetar med löpande verifiering, mäter tolkningskvalitet och justerar där vi ser avvikelser. Det är också därför vi kommunicerar öppet med våra kunder om modellers begränsningar.
EU:s AI-förordning adresserar just detta. Den kräver mänsklig tillsyn, transparens om hur systemet fungerar och tydlig dokumentation av begränsningar. Tolkster är ett kommunikationsverktyg — handläggaren lyssnar, bedömer och fattar beslut. AI:n förmedlar. Det är en fundamental skillnad mot system där algoritmen avgör.
Vår grundprincip: AI ersätter inte ansvar — den fördelar det annorlunda. Ansvaret ligger fortfarande hos er verksamhet. Tolkster ger er bättre förutsättningar att bära det ansvaret: rättsligt grundad infrastruktur, spårbar kommunikation och ett inbyggt system för att koppla in en certifierad mänsklig tolk när AI inte räcker.
När AI-tolkning inte är rätt val
Vi är tydliga med var gränsen går — och vi tycker det är viktigt att vi säger det själva, inte att ni ska behöva fråga. I situationer där en felaktig tolkning kan ha avgörande rättsliga konsekvenser för en enskild person ska en auktoriserad eller rättstolkutbildad tolk anlitas:
Domstolsförhandlingar
Rättsliga förhandlingar kräver per lag auktoriserad tolk. AI-tolkning är inte ett alternativ.
Asylutredning
Uppgifter om förföljelse, skyddsskäl och hemlandsförhållanden. Missförstånd kan ha livsavgörande konsekvenser.
LVU / LVM-utredningar
Tvångsvård av barn och unga. Hög rättslig komplexitet, hög konsekvens av fel.
Suicidriskbedömning
Klinisk bedömning med direkt konsekvens för patientens säkerhet. Kan inte bygga på osäker kommunikation.
Tolksters Human-läge kopplar er handläggare till er befintliga tolkförmedling — direkt i samma system. AI-tolkning och mänsklig tolk är inte motpoler. De är delar av ett genomtänkt system för hela er verksamhet.
Dokumentation vi tillhandahåller
Avtals- och juridisk dokumentation
Teknisk och AI-relaterad dokumentation
Vill ni granska vår dokumentation?
Vi tillhandahåller samtliga underlag inför avtal eller upphandling. Skicka ett mail så återkommer vi med det ni behöver — utan att ni behöver begära det i ett akut skede.
Begär dokumentation →